måndag, juli 16, 2007

Komposition okänd


Ni ser det kanske inte så tydligt.
Men jag gör det.
Alltet ser jag.
Väldigt tydligt vill jag inbilla mig.
Det som tar andan ur en.
Den som tar andan ur mig.
Igen och igen och igen.
Som får mig att le i tystnaden.
Det som ni inte ser.
Den som ni inte ser.
Men som jag ser.
Konturerna bakom ögonlocket.
Röda varierande vackra.

måndag, juli 09, 2007

Det här är inte en bild på en hund...


...det här är ett gammalt fönster på glänt. Som andas in andra sidans luft för första gången på väldigt länge. Som struntar i konventioner och lägger sig på rygg. Som låter pulserande varm sirap klibba fast nya minnen just precis lite överallt. Som tänker att ett stenkast mot ytan inte längre skulle göra någon större skada. Som blundar mot molnen och ser konturerna av något vackert avteckna sig i rödaste rött bakom ögonlocken. Som känner sig alldeles....alldeles...lagometa...

onsdag, juli 04, 2007

Dirtbags


DIRTY HARRY - DIRTY EBBOT



Another day in Chicago


Som Cajsa Warg tager jag vad jag haver:

1. Kanel som som bekämpningsmedel mot myror.
2. Ebbots bajspåsar till att sexstrypa mördarsniglar.
3. Träsleven till att låsa garagedörren.

tisdag, juli 03, 2007

Ika glömde ugglorna


Klockan är kanske tio på kvällen. Du sitter uppkrupen i soffan. En kopp Yogi-te värmer insidan av handflatorna, delar av insidan av dig. Annars är det fortfarande kallt. Lampan som tidigare var i rummet har du monterat upp i hallen istället. De enda ljuskällorna kommer nu från några fladdrande värmeljus som suktar efter syre i det ena fönstret. Och från teven, det irriterande skenet från teven. En detektiv hittar en död råtta utanför sin ytterdörr, tar den i svansen och kastar nonchalant bort den. En voodookvinna med turban vajar fram och tillbaka, ojar sig. Döden ligger under golvplankorna. Det är billig film noir med ösregn på bästa sändningstid. Du tillåter dig att dras med i historien. Regnsmattret mot dina egna fönster hjälper till. Fantasin hjälper till.

Så...SMACK! Ett hårt slag som får fönsterrutan att vibrera. Andan i halsen. Du tittar på hunden som ligger och sover bredvid dig. Eller han sov precis i alla fall. Nu tittar ni båda mot fönstret. Det gardinlösa mörka fönstret som man inte kan se ut från när det är svart ute. Fönstret som gör om sig till spegel på kvällen och förstorar rummet ytterligare.

Två par ögon bara någon meter ifrån dig, när du trycker näsan mot rutan och darrande tittar ut. Två par stora gula stirrande ögon. En uggla sitter stilla på bordet på gräsmattan. Tittar in, rakt in i dina ögon. Sen, två par ögon till. Närmare. Snett åt vänster. På trappan så nära att utan väggen kunde ni nuddas. Fyra par stirrande ögon. Ögon som inte blinkar. Som inte viker bort. Men du gör det, du viker bort. Kurar upp dig i soffan och trycker hunden nära nära dig.
Modet tillbaka. Äppelkaka, rester från besöket under dagen. Vaniljsås. Konstigt ljud från vaniljsåsen, ett plopp. Svartaste skalbaggen som dyker rakt ner i gult krämigt. Annars tyst i köket, bara plooooppet. Du häller ut vaniljsåsen i vasken. Ser skalbaggen ligga där. Ett ögonblick bort, ligger inte där längre. Du sväljer, andas och tar på dig tossingadräkten. Springer in i sovrummet, hunden efter. Täcket över huvudet. Tassen i din hand, din hand runt tassen. Somnar.

Sen dagen efter. En mördarsnigel klämd i din ytterdörr. Slem som hunden vill slicka i sig. Du behöver läsa lite Sartre. Säkert.