Kontraster

Om det är Den stora förändringens tentakler som äntligen har börjat kittla mig på smalbenen vet jag inte, men den 6 januari luktade dagen lite godare än tidigare, lite bränt sådär, och ljuden var lite mjukare och luften lite krispigare att svälja ner och plötsligt bryr jag mig inte längre om punkter utan känner att meningen kan få lösa tyglar och skena iväg precis hur den vill och jag struntar i om det är Den stora förändringen eller bara lugnet före stormen som vanligt, för det här, det här var en riktigt finemang dag, och det alldeles utan att något speciellt hände, jag menar Tim Burton var där och Tim Burton är jag barnsligt förtjust i vad han än tar sig för och trollkarlen med narrgnistorna poppade också upp lite sådär oväntat och hans ord är jag kanske lika barnsligt förtjust i, men bortsett från det var dagen precis lik dagen som var dagen innan och ni får ursäkta franskan, men Mon Dieu vad jag önskar att timmen jag sitter i just nu landar på ett kalkerpapper med gårdagen och ritar fram streckfåglar och stick i benen i all evighet, amen (punkt)