Tio år sen - eller dag 2 :-)

Det sticker lite i ögonen idag. Benen är avdomnade som två tuber mjukost. Tejpen som håller upp mitt leende sänder ut konstiga lossnande ljud som får mig att bli nervös. Men jag visste att det inte skulle bli enkelt. Det här positiveriet. Men (igen), det är väl det som gör det hela så h ä r l i g t ?

Det finns en jätterolig metafor om sköra trådar som jag skrattar gott åt just nu. Ha ha ha, låter det bakom stängda dörrar. Åh, härliga dagar. Positiva dagar. Här har ni mig!

Det enda dåliga - eller mindre positiva - med den här dagen är dels att jag använder ordet "det" alldeles för frekvent i början av mina nya stycken, dels att flödet av allt positivt i mitt liv är så enormt att jag inte lyckas stoppa det tillräckligt länge för att skriva en lista till er. Ni får tänka er istället. Visualisera vänner. Tänk...tänk....Cameron Diaz!

Ciao ciao