Vi tog den gula linjen genom trollskogen. Det vi inte visste var att den gula linjen varken hade början eller slut utan bara ett enda stort grenverk. Höger, vänster, allt var gult. Upp, ner, allt var gult. Första timmen, lugnets vackra leende. Slutet på andra timmen, vilsegulans triumferande hånflin. Hunden kräktes. Jag tuggade slut på all smak. Fötter och tassar släpande uppförsbacke. Målet en gråthistoria från förr. Skogen vid Tosselilla, jag säger er, tossig.
tisdag, oktober 09, 2007
Lost vs Found
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
