mon dieu

men jag gillar ju sånt där.
svart och ungt och läderluktande.
rockmyten med fina hesa halsar.
sånt som ligger etta på trackslistan.
förlåt men jag är inte bättre än så.
men jag gillar stuart också.
till min ursäkt då.

upphöjt en jävla massa gånger

jag glömde läkarrocken hemma.
jag nekades inträde på sjukhuset.
jag skrek något fult över axeln.
jag tog en dyr taxi tillbaka till stan.
jag fick en bulle som jag åt.
jag ljög för mig själv.
jag provade en grön och sen en grå.
jag köpte den grå trots att den satt åt.
jag tänkte positiva tankar om vikt.
jag sprang verkligen inte.
jag tuggade start med hallonsmak.
och banan, förlåt jag är ingen apa.
jag nuddade linda med fingertopparna.
jag sa att det verkligen är så kallt.
jag diskuterade jobbfiltar med lina.
jag blev arg och lina också.
jag hatade äckelbrodern igen.
jag förbannade luften vi delar.
jag bjöd alla utom några på kex.
jag höll med om att ingefära är lyx.
jag funderade över presenter.
jag klagade på dålig musiksmak.
jag undrade varför vissa går hem.
jag undrade över hemgåendes löner.
jag greppade något svart i väskan.
jag klädde om på en toalett.
jag fick ett ja och klädde om igen.
jag blängde åt vänster.
jag fick lite ont i höger öga.
jag glömde bort min plan.
jag kom ihåg min plan.
jag kände mig rådvill.
jag stod emot en impuls.
jag lyssnade på ett upprepande.
jag fick en länk av en vän.
jag suckade över figurerna.
jag kände mig besegrad.
jag tittade på klockan.
och nu är presens här.

ja, inte vet jag

när jag läste filmvetenskap och vi studerade musikvideos lärde vår lärare oss att man INTE fick visa en bild på ett jordgubbsfält om man just precis då i låten sjöng om jordgubbsfält. det kallas något som jag inte kommer på nu, men det är alldeles säkert ett engelskt uttryck. jag vet inte riktigt om min lärare visste vad han snackade om, speciellt om man tänker på vissa videos som bland annat bob dylan och emineem gjort, men precis som min lärare kan jag hålla med om att det är störande. ibland väldigt störande. som när en pedagogisk tant på teve låter två barn dela en tårta, där flickan får en liten liten bit av tårtan och den glupska pojken får resterande del av samma tårta. samtidigt säger tanten att flickor fortfarande bara får en liten del av kakan. och oj, vad tråkigt allt det där viktiga plötsligt blev. och oj vad jag fick lust att slänga tårtan i fejan på den präktigt pedagogiska tanten. man får inte vara så löjligt övertydlig i teve, speciellt inte i ett sk seriöst program som aktuellt ändå ska vara. snart säger dom väl att göran persson är väldigt bajsnödig och sätter in en bild på en gubbe som sitter och krystar bakom lyckta dörrar. det hade iofs varit lite skoj.

här kan ni förresten leta efter zlatan om ni är nyfikna. http://www.teatertorstenson.com/ensemblen.htm
fan, nu kom jag precis på att jag är den patetiska tanten i aktuellt. oj.