torsdag, december 14, 2006

Hälsa Luke!

Det är en svamlande dag. Det bara är så, inte mycket att göra åt. Tänk vad lite idioti kan göra för dårskapen.
Idag har jag blivit kompis med Mark Lanegan och igår skrev Irya Gmeyner "Ha det bra" till mig. Det är en sjuk värld, man kan ha 22 000 kompisar eller 44 och allt det där som förut var ouppnåeligt kan man nu tafsa på lite när som helst. Jag som brukade skryta om att jag för många år sedan brevväxlade med Cia Berg (senare Soro), att jag skrev "Hej faberibba, livet är tungt" till henne och att hon skrev "Jag kollar fotboll och käkar chokladglass" till mig. Att jag skrev brev till Zeb Macahan som han aldrig svarade på, kanske för att jag skrev fel och råkade kalla honom "tough gay", kanske för att han fick miljoner med brev, hela skördar i såna där bruna postsäckar som de hade i Bullen (så drar vi i snöret Martin Timell).
Nu kan jag kittla Tom Waits under hakan ena dagen, bara för att nästa dag ha hans skäggstrån i vasken. Missförstå mig rätt, det är smått fascinerande och jag tycker om det, men det känns lite som att springa tjejmilen utan att ha några ben att springa med. Jag kutar runt på mina stumpar och hoppas att ingen ska upptäcka att det blöder på asfalten. Och det är lite läskigt att bli sedd i mängden för att sedan smälta ut till en enfärgad prick igen. Kanske ska jag nöja mig med Mark och Irya, så att när Stuart kommer där och knackar ska jag säga "Tack Stuart, men det är fullt i farstun nu. Du får gå hem igen."

Klart jag inte ska. KOM STUART!

One for the money


Hej Tomten,
i år ska jag som vanligt skicka tjugo julkort och få tre tillbaka. Jag tänker ge min mamma en julklapp som hon inte önskar men som jag tycker att hon borde önska sig (jag vill använda den). Imorgon ska jag enligt Aftonbladets Nöjeshoroskop ha en usel fredag med uteslutande omys. Det känns sådär med tanke på att jag ska gå på fantastisk pengakonsert med mina medkonspiratörer. Jag tror inte på horoskop, gjorde jag det skulle jag vara väldigt mycket tillsammans med P det här året, är jag det kanske?
På lördag ska jag må lite illa, dra ett tungt lass och äta årets första julskinka (Scan Gourmet, skitdyr men högsta betyg i Allt om Mat). Och just det, innan idag när jag stod i kö i en halvtimme för att hämta ut mammas paket som hon inte vill ha, räknade jag ut att jag är extremt fattig just nu och tröstade mig med att köpa ett dyrt saffranste för 34 kronor (kan vara gott?).
Vet du vad Tomten, om man käkar för mycket hundchoklad kan man enligt mina föräldrar bli blind. Jag vet inte riktigt var gränsen går för att kalla det mycket, men eftersom jag bara är lite långsynt eller om det är kortsynt och bara på ena ögat så antar jag att ett par år av frosseri varken gör till eller från. Jag kom att tänka på det precis eftersom det var en blind man på teve. Livet är för kort för att se på teve, läste jag i en blogg igår (kan man skriva blogg när man är blind? Jag tror det). Jag bryr mig ändå inte, mitt liv är skitlångt verkar det som och jag har inget bättre för mig.
Ja, jag vet att det ska slås in paket och skrivas rim. Ofta brukar jag rimma på ord som: få, gå, stå, blå, hitta, titta, (nä du), paket, raket. I år ska jag bara rimma på ordet aligator, smell you later, aligator har jag skrivit på paketet till min bror, en deo som jag fick gratis när jag köpte en parfym till mig själv för ett par veckor sen. Nä, jag är inte snål, jag har köpt så mycket julklappar att jag blev tvungen att köpa dyrt saffranste för att trösta min tomma plånbok ju. Attention!
Men du, allt jag önskar till jul är objekt 1-141 på min önskelista.
Tack på förhand.

Mvh P.