Merde!

Vad är det nu, fyra dagar? Hur lång tid tar det innan något bestämmer sig för att bli bestående? Fem dagar kanske... Jag är i ett sånt chocktillstånd över att det tomma i mitt bröst, som förföljt mig i ett års tid, så abrupt bytts ut till ett tillhåll för både saligt lugn och sprakande tomtebloss, att jag knappt vågar skriva om det här. För är det något jag brukar kunna räkna med är det lagen om alltings jävlighet och att så fort jag börjar dela med mig av min känsla av att allt håller på att bli fantastiskt bra, så går det åt helvete. Så jag säger så här, jag är väldigt väldigt osäker på den här underbara frihetskänslan som valsar runt i mig nu om dagarna. Så ge fan i att röra runt i grytan nu! Och pardon my french, mon cherie.