monsieur varini

okej, ni har säkert redan hört talas om Felice Varini, men jag som är lite långsam med att upptäcka briljanta personer såg honom för första gången i Kobra nyss. optisk illusion alltså. jag tänker på planschen på väggen hos min tandläkare där Reuterswärds trappsteg varken gick upp eller ner utan bara runt runt. och det ger mig en dålig smak i munnen och obehagliga minnen. men fan, Varini är mycket mer än så. att kunna måla streck på hus och på saker runt husen så att den som sedan tittar på ett fotografi av platsen tror att strecken är ditmålade i efterhand. aaah, mig gillar mycket! mig vilja måla streck på allt jag ser nu. mig vilja måla hela världen lilla mamma! kolla upp folk, om ni inte redan gjort.

sorry zlatan

bortförklaringar sätts på bortförklaringar och innan jag går och lägger mig ikväll ska jag att ha ett halsband av bortförklaringar redo att trä över huvudet. för tyvärr zlatan, jag ligger sjuk idag och kan inte komma på kursen. vill du vara snäll och maila nästa veckas uppgift tack? fast egentligen är jag inte sjuk utan har bara inte orkat sitta på ett torg i en kvart och skriva ner vad som händer. jag har klappat latheten på magen och raskt gett honom en extra bulle att smaska i sig. och jag har tänkt att jag inte förmår mig att sitta bland alla dessa barnpratande författardrömmar och ljuga dem rakt i ansiktet när vi ska bedöma deras uppsatser. jag orkar inte hitta guldkornen bland deras sandord, för faktiskt intresserade inte en enda berättelse mig. men jag är sjuk säger vi. till nästa gång åtminstone.

sen var det bostadsrättsföreningen som ska bildas nästa vecka och det ska bjudas på kaffe och kakor men vem vill sitta en måndagkväll och diskutera suppleanter och tredje paragrafen? och jag orkar inte gå ända till falsterbogatan och lägga bortförklaringslappen i brevlådan, det är faktiskt jättelångt om man räknar fem minuters promenad som långt. så jag letar upp adressen på eniro och skriver till hon som ordnar och bjuder in att jag tyvärr är på kurs på måndag och inte kan komma men att jag fortfarande är intresserad av att veta mer och sen använder jag företagets portomaskin och lägger kuvertet i väskan tills vidare, för jag vet inte om jag råkar gå förbi en brevlåda på vägen hem men kanske imorgon.

och broschyren om utbildningar lyser blått och himmelslikt (vad är det förresten med alla jäkla himmelsframsidor, är det min äckliga rektumbok som inspirerar hela reklambranschen nu?) på mitt skrivbord och ett par gula lappar markerar kurser som även jag borde vilja gå för det vill de andra och hallå, karriärsgenen var har du tagit vägen? det är ju inte det att jag har väldigt mycket i händerna just nu, det bara är så att jag inte kan se mig själv sitta på en kurs i vektorgrafik. jag är alldeles för trött och oengagerad för det och förresten ska jag ju öppna ett bokkafé-/bageri-/soppteater-/vinprovar-/upplevelseställe och vad har jag för nytta av att kunna rita en fin krumelur i illustrator då? men okej, jag borde rycka upp mig och det verkar egentligen vara en kul kurs men först måste jag sova lite och hämta ett nytt block med gula lappar så att jag har något att markera sidorna med och sånt kan ta tid.

måndag ja. jag borde väl äntligen laga till den där tomatsåsen som ligger i form av veckotrötta tomater och lök i mitt skafferi. men nu råkade ju affären jag gick in i på lunchen idag sälja en burk med färdig tomatssås till mig och med en burk äckliga oliver på det känns det ganska meningslöst att stå och fixa hemlagat bara för att några grönsaker där hemma sjunger på sista versen. måste man vara ekonomisk nu när det är lön på onsdag, måste man verkligen det? ekonomisk kan jag väl för all del gå med att vara om tre veckor igen, men inte just nu. sen.

och teven. vi pratar inte om teven. jag cyklar hem istället. snart. måste bara vänta lite på att klockan ska gå och på att det kanske ska börja regna eller något. för det gör faktiskt jätteont i hela kroppen av att gå ut när det är fint väder. lite regn eller snålblåst, sen kan jag cykla hem.

tillägg: hmmm, ja och pinsamma saker kan tydligen uppenbara sig när bortförklaringar får härja fritt och alldeles precis ringde de från skrivarkursen och sa att kursen var inställd ikväll pga sjukdom men att jag skulle väl ändå inte komma? och jag kände att tanten myste lite när hon sa det för kanske är det inte så smart att svara i jobbtelefonen när man i själva verket ligger hemma sjuk och feberfrossar. och glad lät jag också. fan.