det är svårt med ord. att skriva och få andra att förstå exakt vad orden betyder just i det ögonblicket de blir lästa. det är svårt att förklara för någon att han eller hon läser dem fel. och det är svårt att förstå om de har förstått efter att man har förklarat. svårt att tyda ironi, sarkasm eller uppriktighet genom ord som är kalla och svarta på en steril vit bakgrund. svårt att se nyanserna i mellanrummen mellan orden. svårt att ana ett leende när orden inte rör sig. svårt att orka få klarhet när det mesta faktiskt är suddigt. svårt när man själv också är lite svår i största allmänhet.
onsdag, september 06, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jag förstår inte riktigt vad du menar...
nä, det var ju just det.
Hur F*N har du tänkt att man ska fatta ironi i skrift om inte meningen avslutas med ett semikolon och slutparentes!?
Skicka en kommentar