tisdag, september 12, 2006

sakfrågor

det är lite trist när saker inte funkar. speciellt när man är så inställd på att de verkligen ska funka. när man tar dem för givna.
det börjar alltid med att man förvånat tänker att man sett eller hört fel. att saken inte ska funka finns inte, det är paris hilton i anständiga kläder. så man försöker igen och igen. tittar frågande på saken. que? efter ett tag tvingas man dock acceptera att något inte är som det ska vara. man höjer irriterat på ögonbrynen och slår ut med armarna. man skäller kanske och befaller saken att komma till sans, att börja funka igen. man säger att saken inte förstår sitt eget bästa. men saken lyssnar inte och anklagelserna blir fler och fler. i förtvivlan börjar man slå lite runt omkring sig. man hotar till och med att lämna saken helt ensam åt sitt öde. man säger kanske åt saken att den kan göra som den vill för du kunde inte bry dig mindre. sen smyger paniken sig fram. tassar rundor i sina kalasbyxor och trycker dig lite på hjärnan. i vissa fall är saken mindre viktig och paniken stannar bekymmerslöst på dörrtröskeln. men i andra fall är saken det viktigaste man har i sin tillvaro. saken är ALLT. det är då början till det definitiva slutet träder fram ur mörkret. det är då man tappar tråden på golvet och ser hur ens egna fötter trasslar ihop rim och reson med varandra. och det är då saken helt tappar intresset för att någonsin vilja funka igen. så när paniken så småningom övergår till förstånd, då är saken långt långt borta. och det enda som finns kvar av saken är saknaden. något i dig som dunkar av tystnad och tomhet. och det är lite trist. lite slöseri med bra saker.

men ikväll var det bara småsaker som inte fungerade.
no worries. gonatt.

Inga kommentarer: