Om du står mitt i det här...

...så har du inte hamnat rätt. Jag bor femtio meter bort. Vänsterut.

Ibland gör det sig påmint

Det behövs så lite. För att få det ena benet att bli lite tyngre än det andra. Och vippbrädan att darra till och sakta, sakta dra sig mer mot marken än mot himlen. Du blinkar till och andas häftigt in ljummen, unken tågluft i dina lungor. En kort stund funderar du på att låta brädan gå hela vägen ner. Kanske för att du glömt hur smällen låter. Hur ont gravitationskraften gör. Men du sansar dig. Jämnar ut dig. Igen.

Sexkullen

Det grönskar fint på sexkullen nu. Harar hoppar runt bland vitblommande buskar och det är väldigt Beatrix Potter alltihop. Om man blundar kan man höra hur den stora lurviga svansen ramlar av ekorren. Hur porslinet i det stora huset krossas. Balettsteg in absurdum.

Ibland på kvällarna står jag nedanför sexkullen och ser hur solen dinglar i ett snöre, på väg att bli bortklippt av månen. Det brukar alltid pulsera lite extra rött och orange just då. Eld som smälter ut i det ljusblå och blir som bensinspeglingar på en vattenyta. En dag, tänker jag, ska jag ligga som en nypumpad luftmadrass och bli med barn på den där kullen. Fast inte idag, inte ikväll. Ikväll blir det nybakad rabarberpaj och semifreddo. Nedanför.

Två ugglor i ladan, det glömde jag

Nu har spindlarna börjat komma innanför dörren. Myrorna, skalbaggarna, getingarna, tvestjärtarna och de dammhängda malen också. Och så har hyresvärdarna bytts ut till en glad danska och hennes lika glada svenska man. De sliter i trädgården och jag bakar kakor som jag går över med och grannsämjan är som på teve när de i gengäld bjuder på vinflaskor, renovering och sommarhus på Bornholm. Lugnt trampar jag sönder en spindelsnärta med förra årets sommarballerina. Det har blivit så fasligt lätt allting, nästan som på Prozac. Kanske borde jag oroa mig mer. Kanske borde tankar på gammalt göra mer ont. Men jag tittar på bilder och texter och slitna rosa moln och allt får mig bara att le. Det gick över till slut. Det gjorde verkligen det.

Min hud är din hud

...att karva i nästa gång du är i närheten.