Nu har spindlarna börjat komma innanför dörren. Myrorna, skalbaggarna, getingarna, tvestjärtarna och de dammhängda malen också. Och så har hyresvärdarna bytts ut till en glad danska och hennes lika glada svenska man. De sliter i trädgården och jag bakar kakor som jag går över med och grannsämjan är som på teve när de i gengäld bjuder på vinflaskor, renovering och sommarhus på Bornholm. Lugnt trampar jag sönder en spindelsnärta med förra årets sommarballerina. Det har blivit så fasligt lätt allting, nästan som på Prozac. Kanske borde jag oroa mig mer. Kanske borde tankar på gammalt göra mer ont. Men jag tittar på bilder och texter och slitna rosa moln och allt får mig bara att le. Det gick över till slut. Det gjorde verkligen det.
måndag, maj 05, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Fint!
The owls are not what they seem!
Agent Dale Cooper hade alla hönsen hemma. Kärlek.
Skicka en kommentar