onsdag, oktober 18, 2006
tisdag, oktober 17, 2006
R.I.P. sen då
Om två veckor är det vintertid igen. Sen bara november, december kvar och jag vet redan nu hur det blir. På den sista dagen ligger jag raklång på marken, ser hur de blå stjärnorna sprakar sig loss från himlen, hur de långsamt dalar ner på min utsträckta tunga och sen möter sitt öde i helvetesgapet! För då är året slut och jag lovar att det ska kännas. I magen och i hela kroppen ska det kännas – utifrån och in och runt runt. Så mycket ska det kännas att andningen som upphörde någon gång, jag minns inte exakt när, kommer viska till mig att nu kan jag ju börja leva igen om jag känner för det. Och äntligen kommer jag riva sönder det blinkande frågetecknet mitt i boken och fortsätta på en helt annan sida och faktiskt förlåter jag Emit för att vara en elak jävel så länge som han bara låter tiden gå fort som sjutton nu. Så att det här året som blev det ynkligaste hittills kan få lägga sig ner och döden dö.
Upplagd av
P.
2
kommentarer
måndag, oktober 16, 2006
Ni na na ni na na ni na na na ni na

måndag och allt jag bjuder på är ett boktips. inte ens en regnbågsfärgad soffa har jag att sitta i.
"VALERIE: Det finns ingenting du inte kan bestämma. Jag önskar att du kom på det. Det finns ingenting som inte går att göra om.
SILKESPOJKEN: Döden går inte att göra om. Könet går inte. Bakgrunden går inte. Ödet går inte. Kärleken går inte. Avrättade kommer inte tillbaka. Jag är ett alfabet av dåliga erfarenheter.
VALERIE: Du kan inte alfabetet.
SILKESPOJKEN: A... Alligator Reef. B... Biondi. C... Cravings. D... Döda träd. Döda skogar. Döda måsar. E... Elektriska stolen. F... Fucked-up. Jävligt fucked-up. Förlorad. Fucked-up framtid. Falsk identitet. Fotograf. Fåglar. G... Gråter för ingenting. Går vilse hela tiden. H... Hora. Hopplös. Hög hela tiden. Happy för ingenting. Hårlös. Harmlös. Hosta. Haschhosta. Haschhora. Horunge. Hor-
VALERIE: I?
SILKESPOJKEN: I... Ingenting. I hjärtat av ingenting. J... Hjälplös.
VALERIE: Stavas med H, inte med J.
SILKESPOJKEN: Okej... J... Jävlig. K... Kyssar som träffar dig rakt i hjärtat. L... Lipsill. M... Mister Biondi. N... Natt, O... Oroligheter. Outsider. Oralsex. P... Pojke. Q... Jag vet inga ord som börjar på Q. Det finns inga ord på Q.
VALERIE: Quoailler.
SILKESPOJKEN: Jag kan inte spanska.
VALERIE: Franska. Att alltid vifta på svansen. Eller querelle. Betyder bråk.
SILKESPOJKEN: Q... Nåt franskt. Franska kyssar. R... Riktig pojke. S... Sjöhästar. Sjöhästhannar. T... Tio för ett knull. Thunderbird. U... Undervattenstankar. Undergång. Underjord. V... Valerie Jean Solanas. W... Wasteland. X... X-genen. Y... Y-genen. Z... Zebror. Zebraränderna i din hud, zebrorna på tv.
VALERIE: Att vara besatt av din egen undergång och underjord kommer inte att göra dig fri. Du kan bestämma allt om du vill.
SILKESPOJKEN: Blommor. Solen. Skymningen.
VALERIE: Det finns så många olika sätt att vara i skymning på. Könet är inte ett fängelse. Det är en möjlighet. Det är bara olika sätt att berätta på. Skriv din egen berättelse.
SILKESPOJKEN (skrattar): Jag kan inte skriva.
VALERIE: Det är inte hela världen. Jag ska lära dig att skriva."
[Drömfakulteten, Sara Stridsberg]
Upplagd av
P.
2
kommentarer
söndag, oktober 15, 2006
en liten stund bara
det är söndag och inget behöver vara riktigt på riktigt. det är tillåtet att låtsas, att fantisera ihop annat än det som är. så länge som man inte blir besviken imorgon när det är måndag, när det riktiga blir riktigt igen. och det blir man ju, besviken, men vi struntar i det nu.
så jag står i halvmeter tjock snö och känner benen domna av. en skön stickande känsla som när man just druckit tre glas faustino och alkoholen tar fart och blodet som strömmar genom kroppen är kolsyrad och det luktar sött och blött och fingrar som varit både här och där. egentligen borde jag ramla men jag står ganska fast där i snön. och husen är ett snötäckt rapsfält och gatorna är en lång öde strandremsa fylld med sicksackiga mönster från hundtassar och alldeles bredvid ett trött gammalt träd står jag och tittar på någon som springer vansinniga steg så att pudret yr och luften som annars är alldeles tyst har ljud av potatismjöltramp i sig. och skulle den tunga grå himlen börja skicka ner musik med snöflingorna skulle det alldeles säkert vara flowers in december med mazzy star och faktiskt står jag där vid trädet och nuddar barken med vantklädda händer och känner det froströda på kinderna slingra sig ner längs halsen, över nyckelbenen, brösten och upp igen och ut i armarna och trädet ler lite, det känner väl jag. kanske gör fantasin mig lite trött nu och det beror antagligen på att jag går en genväg hem och rakt över rapsfältet sjunker jag ner till halsen i kallt vitt för varje steg jag tar och den stackars hunden syns alls inte mer men jag hör honom bjäfsa i snötunneln där han springer framför mig och svansen vrider vindarna rätt och någon säger åt mig att jag luktar gott, att jag luktar utomhus och det är ju sant så jag ler och ramlar äntligen. rakt ner i det diagonala hålet och hunden hoppar lyckligt på min mage medan jag tittar upp och öppnar munnen som för att säga något som inte kan sägas högt. sen behöver det inte hända så mycket mer, det räcker så. bara några sista fågelmoves i snön och kanske en bild på ängeln att fästa i ögonvrån.
Upplagd av
P.
3
kommentarer
lördag, oktober 14, 2006
pk
ikväll gör jag som kulturministern och eldar upp gamla räkningar. det luktar lite illa, men värmer bra.
Upplagd av
P.
0
kommentarer
