Vad man behöver en dag som idag.
En styck italienare som försöker förklara italienska ordvitsar på svengelska. Det går inte, men jag uppskattar försöket. Kanske för att det är en italienare. Kanske för att han har en bild av Egon Schiele på sin sida.
Annars är det mest sladdriga magar på teven och sladdriga paprikor på spisen. Ja, och sladdriga allt det där i soffan.
Imorgon är det slutskolkat och dags att röra om i grytan igen.
Mama Mia.
onsdag, december 13, 2006
Ciao ciao Lucia
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
eh, sure...eller nåt.
Hehe...du har en 16-årig beundrare
åtminstone en 16-årig spammare, det är inte illa.
Har du aldrig funderat över om din chef läser din blogg?
Du är välkommen till jobbet imorgon. Vi börjar med ett enskilt samtal på mitt rum. Vi har fortfarande ingen päronsoda. Men du kan få kaffe eller mineralvatten att dricka.
Min chef tror fortfarande att internet är ett tevespel och han skulle aldrig bjuda på något så exklusivt som vatten med bubblor i. Men för mig får han gärna läsa om så vore.
Skicka en kommentar