Rättare sagt

det här.

En miljon längre bort...

Det finns många saker jag inte ser någon mening att skriva om. Min resa in i Twilight Zone om några dagar är en av dom. Min resa in till Malmö igen om några dagar är inte en av dom.

Jag skriver gärna att jag numera nästan aldrig ser fram emot mina Malmö-resor. Sitta instängd i en avdomnad tvåa på farligaste gatan i stada när man kan sitta utestängd på heden och titta på glittrigaste vårhavet istället. Nej, jag tycker inte att Ribban och Bo 01 är fantastiska alternativ. Jag uppskattar inte folkvimlet på Lilla Torg eller gräsplätten på Gustav där ankorna skiter rakt ner i din lunchlåda. Ni får tycka vad ni vill om det.

Idag har jag skrivit till en gubbe och frågat vad han ska ha för 1 hektar betesland i Norrekås. Jag antar att det är mycket.

Agenda

Jag sitter med ett stort fånigt flin och tittar på Knut.
Jag sitter med ett större fånigare flin och tittar på Knut.
Sen börjar jag om från början igen.

Så lyckas du med citronträd

När jag går utanför dörren, om trettiofyra minuter, vet jag att jag direkt kommer få smuts i ögat och tvingas kisa de första tvåhundrafyrtiotvå stegen innan jag lyckas ta bort vad-det-nu-är med ett vantfinger.

Kanske kommer jag möta gubben som alltid ler med hela ansiktet när han stammande berömmer mig för att jag plockar upp hundbajset, och kanske kommer han att tro att jag gråter eftersom mitt ena öga är rött och rinner. Jag hoppas det. Idag är en dag när jag behöver sympatiska blickar från en snäll gubbe som tycker lite synd om mig. Han får gärna tro att någon varit elak mot mig, att jag nyss fått reda på att jag lider av en allvarlig åkomma eller att jag bara är så sorglig att jag inte kan låta bli att gråta utan anledning.

När jag och hunden passerat, kommer jag vända mig om och le lite mot gubben och han kommer titta tillbaka och undra om det skulle vara fel att bjuda in mig på en tröstande sherry. Men undran kommer stanna vid tanken och han kommer inte säga det högt. När gubben inte längre är inom synhåll kommer jag sakna min pappa lite och kanske börjar också det andra ögat få smuts i sig, men antagligen inte.

Det är jobbigt med dagar som känns fel utan att något egentligen är fel. När man så gärna vill beklaga sig men inte riktigt vet över vad. Man får lite smuts i ögat, man får nöja sig med det.

Jag hade fel, pressen hade rätt

Jag tar tillbaka. Nikolaj var visst det stor i Danmark!

Jag citerar "Nikolaj blev teenageidol overnight, Piloter blev en salgssucces, og ved Grammy-uddelingerne i 1990 fik Nikolaj Christensen prisen som bedste nye navn, ikke mindst i kraft af sangen Ridderen Af Kærligheden.".

Så är att, som bonnen skulle ha sagt. Skivförsäljarna i Köpenhamn och brevkompisen i Odense var obildade helt enkelt. Dessutom var han filmstjärna minns jag nu när jag tänker efter. Han åkte till Marocko och hette Christian och upplevde förbjuden kärlek. Jag har beviset inspelat på VHS. Och nu ska jag inte prata mer om det.

Hej.